mammaidaa

Bengt Evert Hellström


¤ 3 December 1945
+ 15 Oktober 2010

Nu har det ofattbara hänt vår älskade far, svärfar, farfar och vän har lämnat oss!
Han har kommit till en plats där han inte har ont, där han kan se och har fått tillbaka sitt ben.
Det e vad jag tröstat barnen med.
Han har lämnat denna jord men finns alltid med oss, vad vi än gör och var vi än är.
Han var en underbar människa, med en härlig humor. En sån svärfar man bara kan drömma om. Minns så väl vårt första möte... Jag kom ner för trappan från Fredriks rum, han kommer ut i hallen, tittar på mig och säger "schysst bajlåda", rumpa alltså. Humor jaa i massor.
Att umgås med honom var bara roligt, han var varken negativ eller surgubbe.
Han var social och pratglad, som min lillasyster sa "allas farfar".
Alla våra vänner var hans vänner, han va verkligen omtyckt.
Han var världens bästa farfar, om han inte träffat barnen på en vecka fick han panik. Han har varit den förutom mormor som har intresse av att vara med våra barn och tagit vara på den underbara tiden man har med dom. Han har skämt bort dom med både saker och kärlek. Han har fått oss att förstå hur vi ska vara mot våra barnbarn i framtiden. Han har gått på barnens avslutningar, luciatåg, tävlingar och uppvisningar, helt enkelt varit en stor del i våra barns liv, och i våra såklart. Finns inte ord som kan beskriva hur mycket jag saknar honom, jag verkligen älskade honom. Saknaden är såå stor, vet inte hur länge man ska känna såhär. Ena stunden känner man sig helt okej, och nästa så kommer det krokodiltårar. Nu när vi började packa ihop lite av hans saker hemma i hans lägenhet så öppnade jag lådan vid hans säng, i den hittade jag massa teckningar och brev som barnen gett honom, bredvid dom låg det tre fotografier, på varje foto sitter han och håller i nyfödda bebisar, alltså våra tre änglar. Kan man älska sina barnbarn så mycket? Dom betydde verkligen allt för honom. Usch det e massa tankar som snurrar, har insett att detta kommer att ta tid att komma över. ÅÅååå vad jag önskar att han fortfarande var i livet... Han hann tyvärr inte se sin son gifta sig, men vi vet att han kommer att vara där, ge oss ett tecken som han gjorde på sjukhuset när vi var där för att se honom en sista gång.
Vila i frid kära farfar, vi kommer sakna dig!
Du kommer alltid att finnas i våra hjärtan!

Äntligen har jag fått tillbaka min bil, känns helt underbart. Jobbet verkstaden utförde var väl inte perfekt, men det får duga, orkar inte mer. Fick förklarat av chefen på verkstaden att det var en good wel (eller hur det nu stavas) jobb. Detta betyder alltså att vi inte har några garantier, kan inte klaga, och får stå ut med att vi pungat ut ca 5000kr på hyrbil under hela den här tiden. För oss betyder detta, sälj bilen fort som faan innan fler problem uppstår.... Orkar verkligen inte med mer skit nu, har mycket i mitt huvud ändå. Farfar mår fortfarande skitdåligt, vi håller tummarna att han klarar sig fram till bröllopet, så hans största önskan går i uppfyllelse, han vill så gärna se sin son gifta sig, eller höra kanske man ska kalla det eftersom han knappt har ngn syn kvar. Bröllopet börjar närma sig, massor att fixa, skulle inte fixa det utan min underbara syster, vet inte hur jag ska kunna tacka henne sen för allt hon gjort för mig, kan bara säga just nu att "jag älskar dig". Trappan har inte kommit än, idag kände jag bara att, hoppas den e försenad, vill hinna klart lite till innan den kommer. Stress stress.... Men idag unnade jag mig lite egentid efter jobbet, jobbade till 17.30 idag, sedan var det bara att åka raka vägen till ett träningspass med Jessika, tack Jessika för att du fick med mig, det var skit kul och jobbigt, men jag överlevde. Imorgon e det torsdag, tjejerna har träningar sedan blir det lite fix i deras rum, packa ihop lite och rensa och dela upp alla saker. Nä nu har jag jobbat, tränat, slipat uppe på loftet, så nu e det natt natt som gäller!!!!!
(faan va nego jag verkar när jag läser igenom vad jag skrivit,bläää)

Fredagen var supermysig! Det började med lite dans medan jag fixade middag!




Sedan kom alla våra fredagsgäster, det bjöds på tacosbuffe. Helt underbart, tänk att på våra ynkliga 60kvm är det aldrig problem med att ha flera familjer på middag. Som mamma brukar säga, finns det hjärtrum så finns det stjärtrum.
Och hos oss i fredags fanns det plats för hela 14 stjärtar!
Men vi hade supertrevligt och det blev verkligen en lyckad fredagskväll med våra vänner!!!










Lördagen spenderade vi hemma med massa fix och Ebba hade en kompis här.
På kvällen var vi uppe på loftet och fixade. Min uppgift var att spackla två förrådsutrymmen,
tänkte att det skulle bli en lätt uppgift, men det visade sig att jag inte ska bli någon målare i framtiden i alla fall. Om man säger så, jag var helt enkelt urdålig på att spackla gipsskarvar, men skruvhålen gick bra hahaha. Allt slutade med att Fredrik fick rycka in och hjälpa mig. Kl 02 på natten var allt färdigt!

Söndagen var det träningar som vanligt, sen blev det en tripp till stallet där min syster har sina hästar, och nej jag e inte en hästmänniska, e helt enkelt livrädd för hästar.
Sedan blev det middag hos mamma för å gratta min lillebror. Barnen badade bubbelbad och mös!
Sedan blev det hemgång och Fredrik åkte på sin bandyträning.

Imorgon e det kalas för barnens syssling som fyller 6år, och jag har föräldramöte på jobbet, spännande.
Sedan ska vi se om jag kanske får tillbaka min bil från verkstade den här veckan, börjar sakna den nu efter 2 veckor utan den. Men det kommer inte bli kul för dom som jobbar på den verkstaden när jag kommer för å hämta den. Orkar inte ens förklara varför, verkstade e pissdålig helt enkelt, och det e inte första gången vi har problem med dom.
Den största frågan för imorgon e hur jag ska ta mig till jobbet, hahaha.
En positiv sak e att trappan till loftet ska komma den här veckan, snälla gud låt den inte vara försenad....

Jobbade måndag.... På tisdag morgon försökte jag väcka mina underbara döttrar men det var svårväckt. Efter en stund hördes en ynklig röst, jag mår inte bra mamma, den va lilla My som lät så ynklig. Hon kändes varm och hamnade på en temp på 38,2, stackars liten. Så det blev vab... Onsdagen var Fredrik hemma, eftersom jag har min stängning då. Det e inte så poppis att vara hemma om man stänger, och det passade Fredrik bra att vara hemma.

Vår älskade farfar kämpar på. Man får tyvärr ingen kontakt med honom just nu. Efter att de amputerade ena foten så har smärtan och problemen krypit vidare till nästa ben. Så nu väntar vi på besked om hur de ska göra, om det blir god natt för den andra foten också.


Denna bild är tagen på Teneriffa 2005!

Bröllopsplanerna rullar på. Igår var jag med två av mina tärnor hos sömerskan som syr deras klänningar, behöver faktiskt inte följa med, men det gjorde jag av ren nyfikenhet. Detta resulterade i mycket skratt. Men guuud va vackra dom blir!!! Jag är så glad att jag har min syster Maria som håller i det mesta av planering och bokning, litar på henne fullt ut. Själv skulle jag aldrig hinna med allt. Men nu e nästan allt färdigbokat, i alla fall det viktigaste. Snart e det dax för ringjakt, vi vet vad vi vill ha, vi ska bara hitta dom!!!




Blivande bröllopsskor, hihihi....


När jag kom hem efter en lång dag på jobbet idag möttes jag i dörren av grabbarna i mitt liv... En dag hos oss e aldrig tråkig.... Se själva...







Till min lillasyster:

Finns varken ord eller ting som kan förklara eller jämnföra hur mycket jag älskar dig!
Hela mitt liv har jag sett till att du finns vid min sida och att du har det bra.
I dina lyckliga stunder och dina jobbiga stunder har jag alltid varit där, och kommer alltid att vara. Min kärlek till dig kommer aldrig dö ut, vad du än gör och var du än är.
Du har och kommer alltid att ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta.
Tyvärr kan jag inte muta dig med en klubba längre som jag gjorde när du var liten och fick in foten mellan ekrarna när Maria skjutsade dig. Ditt val av att flytta inte 10mil som det e nu mellan oss, utan 100mil kom som en chock. Jag vill ha dig nära, kunna åka till dig när det känns tungt eller när jag bara behöver någon att prata med. Eller bara kunna komma när du behöver mig.
Klart att jag önskar dig lycka till med studierna och allt som kommer därtill, men det skär i hjärtat att du ska lämna mig. Jag är inte arg, bara otroligt ledsen. Vill inte vara utan dig. Men som du sa e du tillbaka snart, du e BARA borta ca: 2år, men för mig känns det som en evighet.
Men när du säger "gråt inte", försök att förstå hur det känns för mig, som jag sa, jag e inte arg, bara otroligt ledsen!
Älskar dig!


Lev för att älska, älska för att leva...

Jaha, det blev ännu en fredag hemma. Max kräktes en gång igår på eftermiddagen, bläää. Som tur va blev det bara en gång. Idag har han haft feber men ätit frukost, lunch och middag utan att ngt kommit ut igen. Klart man tycker att det e mysigt att vara hemma, men det blir lite pinsamt när man alltid får vabba på fredagar.
Sedan var det dax att lämna tillbaka min lilla hyrbil, både jag och Fredrik fick en rejäl chock när det visade sig att jag kört fram och tillbaka mellan ingarö och sickla hela veckan, plus skjutsat och hämtat på träningar för ynka 185kr. Hahahah okej att det var som en flintabil som man fick hjälpa till att putta på i uppförsbackarna men den drog bra mycket mindre än passaten. Så nu kanske det blir bilbyte till ngn liten söt, helst grön familjeracer.


Det här var min hyrbil!



Här e min drömbil, den e GRÖN, så fin hihihi!

Sedan blev det mys hemma men tacos (självklart). Sedan blev det jubel hemma när jag tittade på tempen och såg att det bara var 23,5 grader inne. För om det e under 25 grader så får jag tända hur mycket ljus jag vill. Så jag fyllde hela huset med levande ljus och släkte alla lampor så hade vi jätte mysigt i soffan!!! Hoppas på under 25 grader imorgon med, jag bara älskar levande ljus!